Senast nytt från arkeologin i Sjuhärad!

 Här kommer en blänkare från en spännande arkeologisk undersökning i Dalstorps socken i Tranemo  kommun

Undersökningen utfördes söder om samhället Dalstorpvid det röda krysset på kartan

Västarvet – Lödöse museum har precis avslutat en mycket intressant och givande arkeologisk undersökning I Dalstorps socken i Tranemo kommun, se det rödakrysset på kartan ovan.

Karta över gravfältet Dalstorp 79:6 var på man kan se hur vägsträckningen går rakt genom fornlämningen

Karta över gravfältet Dalstorp 79:6 var på man kan se hur vägsträckningen går rakt genom fornlämningen

I samband med kontinuerligt släntarbete på väg 1723/1726 har gravfältet Dalstorp 79:6 naggats i kanten så att flera av gravarna blivit skadade.

Två av de skadade gravhögarna som undersöktes och togs bort.

Två av de skadade gravhögarna som undersöktes och togs bort. Foto Henrik Zedig

Vägen är tungt trafikerad av lastbilar som hämtar och lämna gods vid industrierna i Dalstorp vilket gjort att flera trafikolyckor inträffat på vägsträckningen. På grund av det har industrigruppen i Dalstorp tillsammans med Trafikverket bekostat en breddning av vägen på farliga ställen. En av dessa farliga passager går genom gravfältet Dalstorp 79:6 . För att göra vägen säker vid gravfältet skulle vägbanan breddas med cirka 3 meter åt väster.

Ingreppet innebar att tre gravar måste undersökas och tas bort. Gravfältet som innan undersökningen bestod av 18 högar och 7 runda stensättningar är från perioden yngre järnåldern (500- 1050 e. Kr.).  

Bild från utgrävningen. På bilden syns gravarna och Andreas Åhman från Lödöse museum. Fot Mats Hellgren

Bild från utgrävningen. På bilden syns en av gravarna. Fot Mats Hellgren

Resultatet från undersökningen visar att två av de tre gravarna var så kallade vikingatida ryttargravar. I en av de undersökta högarna framkom det två sporrar från yngre järnåldern och i en annan framkom det troligtvis en betselkedja (p.g.a. rost går det först att se när fyndet röntgas) och en ryktskrapa i järn.  Andra gravfynd var två brynen och eventuellt något som kan vara en lansspets, samt en järnsölja som kan ha tillhört hästmunderingen (eventuellt till en gjord).

Bild på en av de två sporrarna som påträffades i en av högarna
Bild på en av de två sporrarna som påträffades i en av högarna. Foto Mats Hellgren

Redan under äldre järnålder gravläggs män med krigs- och ridutrustning en sed som tycks försvinna i övergången mellan äldre och yngre järnåldern. Under 900 talet verkar det som om vissa män ånyo begravs tillsammans med krigsutrustning och hästmundering. Dessa gravar är nästan samtliga brandgravar, det vill säga den döde kremerades tillsammans med sina gravgåvor i ett bål som sedan täcktes, eller så placerades askan efter den döde – med eller utan urna – i graven. Det förekommer också ryttargravar i så kallade kammargravar där den döda gravläggs utan att kremeras ( se exemplet från Hov nedan)

En av de två sporrarna
En av de två sporrarna. Foto Mats Hellgren

Vikingatida ryttargravar har bland annat påträffats i Småland: vid Broby i Vetlanda kommun , Vid Benestad herrgård söder om Alvesta och flera vapen- och ryttargravar har också påträffats på nordvästra Bolmsö i trakten av Håringe och Skeda.  Den största koncentrationen av undersökta vikingatida ryttargravar är dock från landskapet Västmanland.

 

De Västmanländska ryttargravarna har påträffats vid: Tuna i Badelunda socken i Västerås kommun, vid i Raglunda norr om Köping (den kanske rikaste ryttargraven graven i Sverige) mm. I västra Götalands län har ryttargravar från yngre järnåldern påträffats vid Hov i Hällstads socken i Västergötland och inne i Dalstorps samhälle i Tranemo kommun inte långt i från de nyupptäckta ryttargravarna. Graven vid Hov skiljer sig markant från de ovan nämnda ryttargravarna då den var en så kallad kammargrav där den döda obränd har lagts in i en rektangulär kammare av trä. Kammarens vars längd växlat mellan 4 och 2,3 meter och där bredden var mellan 1,4 och 2,3 meter var nedgrävd i marken på ett djup av 0,4-0,7 meter. Den gravlagda hade fått med sig hela sin krigsutrustning med tillhörande hästmundering inklusive häst. Sådana gravar har påträffats på gravfält utanför de vikingatida städerna Birka i Mälaren och Hedeby som ligger söder om den nutida staden Schleswig i Schleswig-Holstein i norra Tyskland.

Den första vikingatida ryttargraven i Tranemo kommun undersöktes år 1975 inne i samhället Dalstorp på ett gravfält vid Dalstorpasjöns södra strand (RAÄ-nr Dalstorp 142:1). I graven påträffade arkeologerna fynd av: betsel, beslag, remändebeslag, bältessöljor, sländtrissa samt ben från människa och häst.

De nya arkeologiska rönen i Dalstorps socken är otroligt spännande! Västarvets undersökningar i Dalstorp visar tydligt på hur välbevarade järnålderslämningarna är i Sjuhärad. Orsaken härtill är att stora delar av Sjuhäradsområdet inte blivit uppodlat så som till exempel delar av Bohuslän och Skaraborg och med det har inte fornlämningarna förstörts. Det skulle vara väldigt roligt om vi i framtiden får se en eller flera forskare som tar sig an järnåldern i Sjuhärad och då framförallt i Tranemo kommun. I nuläget finns det ett mycket välskrivet arbete om förhistorien i Tranemo kommun som är värd att läsas och det är Agne Furingstens avhandling ”Samhällsförändringar i ett långtidaperspektiv-Ett exempel från södra Västergötland”. Det är också Furingsten som ansvarar för undersökningen av ryttargraven inne i Dalstorp.  Nu väntar vi med spänning på Lödöse museums rapport med mer information om fynden, osteologi och andra och analyssvar.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Grå himmel, regn och kuling-

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Missa inte att besöka årets arkeologiska undersökning av den medeltida borgen på Loholmen i sjön Anten som nu är igång!

För andra året i rad  undersöker Lödöse museum tillsammans med Leaderprojektet Greve Gorm och Långareds hembygdsförening ruinerna efter den medeltida borgen på ön Loholmen i sjön Anten (fornlämning RAÄ-nr Långared 2:1) i Alingsås kommun. Enligt historiska uppgifter  ska Borgen på Loholmen har uppförts någon gång under 1200- eller 1300-talet och varit i bruk fram till mitten av 1500-talet (Vill du läsa mer om Loholmens historia besök Bengt Wadbrings historia sidor).  När man står på  Loholmen så förstår man att den  200 meter långa ön, som på sin högsta punkt sträcker sig 10 meter över vattnet, fyllt en viktig roll i försvars och övervakningssyfte i området under medeltiden. I detta avseende har vattenet spelat en viktig roll.

Loholmen är belägen i Sjön Anten

Loholmen är belägen i Sjön Anten

Marinarkeologiska undersökningar kring Loholmen

Ett antal mindre marinarkeologisk undersökning har också utförts i området. Under år 2002 och 2003 utförde Marinarkeologiska sällskapet, Götheborgskretsen (MASG) karteringar av lämningar på sjöbottnen kring Loholmen. I samband med dessa karteringar framkom fundament i form av stenkistor till en bro som under medeltiden förband Loholmen med fastlandet. Trä från dessa kistkonstruktioner daterades med hjälp av dendrokronologi till 1300 talets början. År 2010 utförde  Bohusläns museum en förundersökning utanför Loholmen där Greve Gorm nu har anlagt bryggor för besökande till fornlämningen. Resultatet av undersökningen var överväldigande då det framkom ett kulturlager vid strandkanten med bland annat keramik, tegel och bearbetat trä från medeltiden.

Borgen markerad och de marinarkeologiska undersökningarna utskrivna

Borgen markerad och de marinarkeologiska undersökningarna utskrivna

Den arkeologisk undersökningen som påbörjades i torsdags  är en så kallade forskningsundersökning som länsstyrelsen givit tillstånd till och leds av Lödöse museum. Förra året var syftet med grävningen att se hur borgen varit utformad och att försöka datera anläggningen. Undersökningen utfördes på tre olika platser inom fornlämningen A, B och C.

De tre undersökningsytorna A, B och C

De tre undersökningsytorna A, B och C

Inom område A påträffades grunden till en träbyggnad från slutet av 1200 talet eller början av 1300 talet som förstörts genom brand. Inte lång från bygganden påträffades också en av sten byggd avloppsränna. Inom område B undersöktes en synlig grund som troligtvis är resterna efter en kvarn som funnits på ön under 1800-talet. Undersökningen i område C syftade till att försöka datera den mur som omgärdar borgen. Försöket misslyckades och istället för en medeltida datering så härrör det insamlade kolet under muren från järnåldern.

Ett annat mycket viktigt syfte med undersökningarna är att genomföra ett publikt projekt där människorna i området tillsammans med arkeologerna från Lödöse museum  ges möjlighet att utforska och kommunisera områdets historia.

Årets undersökningar

Syftet med årets grävning är att ta fram mer fakta kring huvudbyggnaden i norra delen av borgen och då framförallt utifrån byggnation och ålder.

Det långa schaktet som följer yttermuren

Det långa schaktet som följer yttermuren

Andra syften är att få en klarare bild över muren som omgärdar borgen samt undersöka några av de högar som ligger utplacerade inom fornlämningsområdet. Traditionen gör gällande att dessa högar varit borgtorn. Igår hade jag det stora nöjet att besöka undersökningarna på Loholmen. Belåtet kunde jag konstatera att projektet inte bara uppfyllde de vetenskapliga syftena som Lödöse museum fört fram i undersökningsplanen utan att projektet också på en strålande sätt engagerade människorna i bygden.

Alla åldrar frång bygden hjälper till med utgrävningen

Alla åldrar frång bygden hjälper till med utgrävningen

Det var en härlig blandning av människor i alla åldrar som hjälpte till att gräva utfornlämningen på ett strukturerat och bra sätt under överseende av museets fem arkeologer. Alla delar i projektet var väl planerade från själva undersökningen till logistiken att ta över besökande via båt till utgrävningsplatsen.

Så om Ni inte har något för er i början av nästa vecka så passa på at besöka undersökningarna på Loholmen! Grävningen pågår fram till den 3 juli.

När besökarna kommer fram till parkeringen ringer de ett telefonnummer så blir hämtade med båt!

Publicerat i Kulturmiljövård, Marinarkeologi, Spännande arkeologiska utgrävningar i O-län | Lämna en kommentar

Skolavslutning, besök på konstmuseumet, shopping, tårta och fotboll…

Sitter här framåt nattkvisten och summerar en mycket lyckad dag som från början höll på att sluta i kaos. Min dotter hade skolavslutning idag och Lilla samskolan har som tradition avslutning på Lorensbergsteatern. Det första problemet jag stod inför var att hitta en fungerande resväg in till stan då Lindomes pendelstation är stängd på grund av ombyggnation och allt började med att min buss 763 inte kom. Som tur är finns det här i vår lilla by Knipered underbara grannar och en av dessa gav mig en skjuts in till Göteborg. Jag hann precis få den sista platsen på den vänstra balkongen i teatern när jag anlände. Som vanligt gav lärarna och eleverna en oerhört lyckad föreställning och som brukligt avslutades den med att rektor Nicke Bäcklund höll sitt ”sommarlovstal”.

Som vanligt en strålande föreställning

 Har alltid fascinerats och imponerats över Bäcklunds tal som är så äkta och inspirerande. Efter skolavslutningen fick Emma välja vad hon ville göra och till min stora glädje valde hon att vi skulle gå på Göteborgs konstmuseum. Tillsammans såg vi utställningen Bacon & Warhol som kommer att visa på museet fram tills den 12 augusti. Jag njöt i fulla drag av att vandra runt bland tavlorna tillsammans med min nästan vuxna dotter och höra hennes åsikter om tavlorna, vad hon tyckte var fint eller coolt. Efter Warhol popkonst och Bacons mer modernistiska stil vandrade vi kronologiskt från 1500 talets målningar via 1700- och 1800-talet fram till efterkrigskonsten. Efter lite shopping nerpå kungsgatan åkte vi sedan hem föra att fira början på sommarlovet med tårta och fotbolls EM.

Bild | Posted on by | Lämna en kommentar

Från en förstörd grav till en som precis ska undersökas av arkeologerna från Lödöse museum vid Sandhut utanför Borås.

Igår var jag och besökte undersökningen av den runda stensättningen vid Sandhult nordväst om Borås. På platsen ska det anläggas en testbana för personbilar bredvid den redan existerande testbanan som ägs av Volvo. Undersökningen av graven har precis påbörjats och igår vid mitt besök så höll arkeologerna på att rensa graven från mossa och växter.

Andreas och Katarina från Lödöse museum rensar fram graven

Andreas och Katarina från Lödöse museum rensar fram graven

 

Graven är i FMIS registrerad som en rund stensättning (men liknar mycket rester av ett bronsålders röse pga påförda stenar i senare tider) och har får RAÄ-nr Sandhult 127. Stensättningen hittades i Skog och historia inventeringen i området 2004. Det ska bli spännande att följa utgrävningen framförallt då så få runda ensamliggande stensättningar grävts sedan tidigare i Sjuhäradsområdet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En förstörd stensättning utanför Dalstorp i Tranemo kommun

Så var det dags igen! Varje gång jag är ute i fält så hittar jag förstörda eller skadade fornlämningar. Ofta, som igår, i samband med platsbesök vid ett tänkt vägbygge eller en Lantmäterieförrättning. Igår samrådde jag med Fredrik och Arne från Trafikverket angående tänkta arbeten på vägar som ligger söder om samhället Dalstorp i Tranemo kommun. Området kring Dalstorp är ett av de fornlämningstätaste i länet och det är inte vilka fornlämningar som helst kolla t ex. Historia på plats sidorna! När vi parkerat bilen för att gå upp på en höjd öster om  väg 1726 för att se hur breddningen av vägen påverkade fornlämningsområdet till fornlämningarna RAÄ-nr Nittorp 37:1-3 som är tre mycket välbevarade gravar från äldre bronsåldern såg jag plötsligt att den stora stensättningen, RAÄ-nr Nittorp 90:1, som legat nedanför rösena var förstörd.

Bara spridda stenar vittnar om den förstörda graven som var 14 meter i diameter

Bara spridda stenar vittnar om den förstörda graven som var 14 meter i diameter

Arbetena med att säkra upp väg 1726 har pågått sedan 2005 och jag har vid flera tillfällen påtalat vikten att skydda denna stensättning. Vad eller vilka som förstört fornlämningen är idag okänt men ett ärende för att finna ut detta kommer att  öppnas på länsstyrelsen.

Publicerat i Kulturmiljövård | Lämna en kommentar

Spännande workshop om Ny Nationell Höjdmodell – NNH i Göteborg idag

Jag har idag varit på en intressant och spännande workshop som ULI Geoforum anordnade angående Ny Nationell Höjdmodell – NNH.  NNH består av LiDAR data och datainsamlingen görs genom laserskanning från flygplan på 2300 meters höjd och redovisas i referenssystemet SWEREF 99 TM för plan och RH 2000 i höjd. NNH finns idag över stora delar av landet och Lantmäteriet beräknar att hela riket ska vara färdigskannat 2015.  Det fantastiska med den nya datan är att medelfelet i en laserpunkt på plan och hård yta är beräknad att vara bättre än 10 cm och punkttätheten inom ett stråk ska vara minst 0,5pkt/m² och maximalt 1pkt/m². I verkligheten innebär det att vi inom kulturmiljövården nu kan bygga exakta och realistiska höjdmodeller för att rekonstruera det forntida landskapet och dess strandnivåer. Vi kan också börja använda NNH för att via fjärranalys inventera och kartlägga stora yttäckande fornlämningar så som tillexempel fossilåkermark och område med kolingsgropar.  En länsstyrelse som kommit lång med sådana analyser är Dalarna. Problemet just nu är att hitta billiga programvaror och till viss del datorkraft som kan dela upp den stora datamängden. NNH över Västra Götalands län består idag, då inte riktigt hela länet är klart, av 27,6 gigabyt och då krävs det att datan på ett enkelt och billigt sätt kan dela upp så att det går att arbeta med den i vanliga GIS-program.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar